Fungerar nässtrips? Vad forskningen faktiskt visar — och vem det fungerar för

Det korta svaret: ja, det går att mäta. Det långa svaret är mer användbart — för effekten fördelar sig långt ifrån jämnt.

Vad en näsdilatator gör rent mekaniskt

Näsan har ett flaskhalsområde som kallas näsklaffen, som ligger ungefär en centimeter in bakom näsborren. Det är näsans smalaste tvärsnitt, och enligt fysiologisk litteratur står det för omkring 50-70 % av näsans samlade luftmotstånd. Näsan som helhet utgör ungefär hälften av luftvägarnas motstånd — de två siffrorna blandas ofta ihop.

Eftersom luftmotståndet ökar kraftigt när ett rör blir smalare betyder även en liten vidgning här förhållandevis mycket. En extern dilatator — antingen en klisterstrip eller ett band som drar utifrån — håller isär näsvingarna så att området inte faller ihop vid inandning.

Vad mätningarna visar

Effekten är dokumenterad med två metoder: akustisk rinometri, som mäter tvärsnittsarean inne i näsan, och rinomanometri, som mäter motståndet mot luftströmmen.

I en studie av Roithmann och kollegor (The Laryngoscope, 1998) mättes 33 personer med slemhinnesvullnad, 28 med sned nässkiljevägg och 51 med friska näsor med och utan dilatator. Den ökade den minsta tvärsnittsarean och sänkte näsmotståndet signifikant i alla tre grupperna. Effekten var mest uttalad hos personer med sned nässkiljevägg.

Det är logiskt: ju trängre utgångsläget är, desto mer betyder det att öppna det.

Det viktigaste fyndet: responders och non-responders

Här blir det intressant, och här slutar de flesta produktsidor att berätta.

En studie publicerad i European Respiratory Journal undersökte 20 friska vuxna med posterior rinomanometri. Under normal, lugn andning visade bara nio av dem en statistiskt signifikant minskning av luftmotståndet. Forskarna delade in dem i responders och non-responders.

Skillnaden mellan grupperna var inte slumpmässig. Responders hade högre luftmotstånd från början.

Slutsatsen är enkel, och den är värd att ta på allvar före ett köp:

Har du redan en trång näsa är sannolikheten för märkbar effekt hög. Andas du redan obehindrat genom näsan finns det mindre att hämta.

Så testar du dig själv på trettio sekunder

1. Sitt upprätt. Stäng ena näsborren med ett finger och andas lugnt in genom den andra.
2. Byt sida. Gör likadant.
3. Lägg märke till två saker: hur mycket luft som kommer igenom, och om näsvingen sugs inåt när du andas in kraftigt.

Sugs näsvingen inåt vid kraftig inandning är det just det som en dilatator förhindrar. Är det tydlig skillnad mellan sidorna kan det tyda på en sned nässkiljevägg — den grupp där den uppmätta effekten var störst.

Det finns också en enkel version av samma test: dra näsvingarna utåt med två fingrar och andas in. Blir det märkbart lättare arbetar du med den mekanism som en dilatator utnyttjar.

Vad en näsdilatator inte gör

Det här är lika viktigt som resten.

• Den behandlar inte sömnapné. Andningsuppehåll under sömnen uppstår oftast längre ner i svalget. Har du eller din partner observerat pauser i andningen hör det hemma hos läkaren — inte i en webbutik.
• Den tar inte bort snarkning hos alla. Snarkning kan komma från gomseglet, tungroten eller halsmandlarna. En öppen näsa hjälper om näsan var flaskhalsen. Var den inte det, hjälper den inte.
• Den botar inte allergi eller förkylning. Vid svullna slemhinnor är problemet inflammation, inte geometri.
• Den gör dig inte snabbare. Studier av nässtrips och idrottsprestation visar inte konsekvent förbättrad prestationsförmåga. Många rapporterar att ansträngningen känns lättare — det är en verklig upplevelse, men inte detsamma som en mätbar prestationsvinst.

Strip eller band?

Båda utnyttjar samma mekanism, men på olika sätt.

En klisterstrip sitter på huden och drar näsvingarna utåt med en fjäder. Den är billig, för engångsbruk och fungerar bra — tills huden är fet, du svettas eller du har använt kräm. Då släpper den.

Ett band med magnetisk fästning sitter däremot fast via ett litet plåster och kan återanvändas. Dragkraften är justerbar efter näsans form, och det tål svett bättre. Det kostar mer i inköp och mindre över tid.

Vilket som är rätt beror på om du använder det då och då eller varje natt.

Så läser du ett löfte

Ser du en procentsiffra, fråga efter tre saker: Vad mättes? (tvärsnittsarea, motstånd eller upplevd lättnad är tre olika saker.) På vem? (personer med trång näsa eller befolkningen i allmänhet?) Jämfört med vad?

Vi använder själva den regeln. Därför lovar vi inga procentsatser — vi förklarar mekanismen och låter dig testa om du hör till den grupp den fungerar för.

Källor: Roithmann R. et al., Role of the External Nasal Dilator in the Management of Nasal Obstruction, The Laryngoscope, 1998 (PubMed) · Nasal airflow dynamics: mechanisms and responses associated with an external nasal dilator strip, European Respiratory Journal 15(5) (PubMed) · Nasal Valve: anatomy and physiology, Brazilian Journal of Otorhinolaryngology.
Information, inte medicinsk rådgivning.